Mezzas rosa blogg

Vaken.. tror jag. Eller iallafall nästan. Seg i skallen än, men inte bakis. Blir inte bakis...

Hade en lyckad födelsedag iallafall. Kära vänner, god mat, presenter, goda drinkar... Ja, det va lyckat.

(gäääääspar...)

Min utmaning? Nyfikna?

Ja, jag hade verkligen peppat mig som attan från det att jag vaknade. Krävde av mig själv att ha inställningen att det skulle bli kanon.
Allt var ju förberett och så, så det var inte några direkta saker som skulle göras och därför gick peppet bra. Jag hade kul, jag åt och drack härligt utan att ränna för mycket med mat o tallrikar o allt.

Dock hade jag lite problem ibland. Typ som när maten skulle bort o tårtan fram. Då var jag lite flängig och for mellan kök o vardagsrum. Men jag bed älsklingen sätta på kaffe o sånt, så han fick ränna en del med, vilket för mig var toppen. Annars gör jag sånt själv, tänker inte ens på att be om hjälp, vilket resulterar i att jag blir totalstressad. Det slapp jag nu.

Jag vägrade bry mig om att plocka flaskor och se till att saker ser snyggt ut. Skitsamma! Det tar vi SEN!

På det hela taget var min utmaning asså lyckad. Jag ansträngde mig att inte vara sådär artigt trevlig. Lite var jag, men det är väl alla? Skvallrade om det mesta, skrattade och hade serious talk emellanåt.

Jag tror minsann att de andra tyckte festen va najs, även om jag inte ordnade upp allt hit o dit.

Dock har jag en svår grej som jag blev medveten om på ett tydligt sätt igår.
Jag har inte koncentrationen eller orken till koncentrationen att ha roligt och avslappnat under längre tid. Kan ju låta konstigt att inte orka va avslappnad... men efter typ 3 timmar kände jag mig ofokuserad (inte pga alkoholen, jag dricker inte så mkt) och allmänt virrig.
Jag tror det har med den eventuella ADHD jag har, i kombination med mitt kontrollbehov. Jag behöver ha kontroll över situationer för att jag ska kunna behålla fokus och koncentration. Släpper jag kontrollen blir det stökigt i skallen och jag fattar inte så mkt om vad som händer.
Nu tvingade jag ju mig att släppa på kontrollen redan tidigt, och snurr-virret blev ett obehagligt faktum.

Jag är även ganska bra på att strunta i känslor. Det hade jag nytta av igår! Jag struntade i alla trista krav, känslor och oro. Jag slängde bort dem, ignorerade dom helt. Men även det föll efter några timmar och de lyckades smyga sig på några sekunder innan jag sparkade bort dom igen.

Hur som helst: Jag hade en BRA dag igår iallafall! Utmaningen var betydligt svårare än jag velat inse, men tycker ändå att jag kan försöka va stolt över att jag klarade såpass mycket av den som jag gjorde!!!

Nu ska jag fixa lite med bilder, för det togs minsann en massa igår!

Tjingeling!