Fibromyalgi

Allmänt

Fibromyalgi är en sjukdom som innebär att smärtimpulserna förstärks, vilket gör att man blir mycket känslig för smärta, att smärtan sprider sig till många ställen i kroppen och att den blir kvar länge.


Man har oftast värk i musklerna, men den kan också sitta i leder, ledband och skelett. Det är vanligast att få ont i nacken, axlarna, nedre delen av ryggen, händerna och fötterna. Smärtan kan vara ständig, eller med kortare uppehåll. Ofta har man ont olika mycket i olika delar av kroppen, och smärtan kan variera från en dag till en annan. En del blir bättre de första åren, medan andra har besvär längre.

De flesta som får fibromyalgi är mellan 30 och 50 år och kvinnor.

Symtom

Om man får fibromyalgi är det vanligt att man får värk på både höger och vänster sida av kroppen och på övre och nedre kroppshalvan. Man blir ofta väldigt trött och stel, och man kan få svårt att lyfta saker.

Efter ett tag kan sjukdomen göra att man har svårt att sova, blir orolig och nedstämd och får stressrelaterade besvär, till exempel magbesvär och migrän.

Behandling

Det kan vara svårt att behandla smärtöverkänsligheten, däremot går det att behandla symtomen. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv för att hålla igång kroppen, till exempel genom vattengymnastik eller promenader. Det är också bra att göra avslappningsövningar och en del blir hjälpta av akupunktur eller massage.

Vanliga smärtstillande mediciner kan hjälpa och om man får mycket ont kan man få receptbelagda mediciner. Det finns också läkemedel mot sömnproblem och nedstämdhet.

Fibromyalgi / Vad händer i kroppen?

Ont i kroppens muskler

Fibromyalgi innebär långvarig smärta eller värk i muskulaturen på flera ställen i kroppen kombinerad med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.

En ökad känslighet för smärta

När man lider av fibromyalgi har man en direkt förstärkning av smärtimpulser i ryggmärg och hjärna. Det betyder att man reagerar kraftigare än vanligt på smärta, och att smärtan lätt sprider sig till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som inte brukar vara smärtsamma gör ont. Tillståndet kallas för allodyni och kan finnas även på ställen där man inte har ont.

Kroppens system samverkar

Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem, med det system som reglerar sömn och det system som reglerar hur vi reagerar på stress. Förbindelsena mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär att till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.

Detsamma gäller för relationen mellan sömn och smärta som är vanligt om man har fibromyalgi. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först, vad som är orsak och verkan.

Detta förklarar varför fibromylagi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som orsakat sjukdomen från första början.

Fysiska orsaker

Vid fibromyalgi förändras en funktion i smärtsystemet. Denna funktionsstörning gör att man är mer smärtkänslig, och att tröskeln för vad som gör ont sänks. En sådan långvarig eller permanent funktionsstörning är en sjukdom.
.

Stress och psykologiska orsaker

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Stressen kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man får fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan öka intensiteten av symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Barn kan också få fibromyalgi

Fibromyalgi förekommer över hela världen och i alla åldrar, och antalet patienter med fibromyalgi är ungefär två procent av befolkningen. De flesta insjuknar i 30- till 50-årsåldern, men även barn kan få fibromyalgi.

Smärta påverkar hela livet

Har man fibromyalgi lider man av mer eller mindre ständig smärta, stressrelaterade symtom, dålig sömn, trötthet och ofta depressiva symtom. Allt detta påverkar givetvis livskvaliteten, både på fritiden och i arbetslivet. Eftersom kroppslig kontakt ofta gör ont kan samlivet drabbas.

Omkring hälften av alla med fibromyalgi arbetar, men oftast deltid. Beslutet om man kan fortsätta sitt jobb eller inte beror bland annat på hur svåra symtom man har och hur arbetet kan anpassas till de begränsningar som fibromyalgi innebär.

Ständig värk det tydligaste tecknet

Värken sitter oftast i musklerna, men kan också kännas i leder, ledband och skelett. Smärtan är ofta ihållande, men ungefär en tredjedel av alla som drabbas har korta perioder av smärtfrihet.

Vissa kroppsdelar drabbas oftare än andra, som nacken, axlarna, nedre delen av ryggen, händerna och fötterna. Smärtans styrka varierar i olika delar av kroppen, och den kan också variera från en dag till en annan.

Svårare att röra sig

När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. I en studie av människor med fibromyalgi, rapporterade över hälften att det var svårt eller omöjligt att springa, gå i trappor, bära en vikt på fem kilo, arbeta med händerna ovanför huvudet, öppna ett skruvlock eller att lyfta två kilo.

Många med fibromyalgi känner sig stela i musklerna, framför allt på morgonen. Domningar och stickningar förekommer hos mer än hälften av patienterna, utan att de har någon nervskada.

Vanligare med stressymtom

Intensiv och långvarig smärta är stressande. Därför är tecken på stress vanliga hos personer med fibromyalgi. Exempel på sådana symtom är:

• Magbesvär med knipsmärtor, ökad gasbildning, omväxlande diarré och förstoppning.
• Problem med att kissa, eller ett behov av att kissa ovanligt ofta.
• Torrhet i munnen.
• Migrän eller spänningshuvudvärk.

Det här är stressbesvär som många i samhället lider av, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.

Läs mer om stress i 1177.se. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Sömnproblem och trötthet

Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner sig utvilad på morgonen. Trötthet är ett mycket vanligt symtom som nästan alla med fibromyalgi lider av. Det är den djupa sömnen som främst påverkas, och om den djupa sömnen störs kan även immunsystemet påverkas.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans förklara att personer med fibromyalgi ofta får sämre minne och svårare att koncentrera sig.

Många blir oroliga och nedstämda

Kropp och själ hör ihop. Ständig smärta påverkar det psykiska välbefinnandet. Det är vanligt att den som har fibromyalgi blir orolig och nedstämd. Många oroar sig för att inte kunna fortsätta med sitt arbete, för sin ekonomi eller för att inte fungera i familjelivet.

Hur ställer läkaren diagnos?

För att visa hur smärtan upplevs i kroppen får man först fylla i en teckning där man markerar alla värkande områden. Man får också beskriva sin sjukdomshistoria för läkaren.

Genom en särskild undersökning kan läkaren ta reda på om man har en sänkt smärttröskel. Vid denna undersökning kontrolleras om ett måttligt tryck gör ont och går till så att läkaren trycker lätt med tummen eller pekfingret på 18 förutbestämda ställen. För diagnosen fibromyalgi krävs att detta tryck upplevs som smärta i minst 11 av de 18 punkterna.

Det finns också test som objektivt visar om nervceller som har med smärta att göra är överkänsliga. Testerna används ännu mest inom forskning.

Andra sjukdomar som ger liknande symtom

Det finns andra tillstånd som ger långvarig och spridd värk, och som en läkare kan hjälpa till att utesluta innan man får diagnosen fibromyalgi.

Polymyosit är en ovanlig inflammatorisk immunologisk muskelsjukdom som kan ge muskelsmärta framför allt i tidiga stadier. Det viktigaste symtomet är nedsatt muskelstyrka.

Polymyalgia rheumatika är en reumatologisk sjukdom som ger muskelsmärta och muskelstelhet. I motsats till fibromyalgi ger sjukdomen en kraftigt förhöjd sänka. Kortison lindrar symtomen.

Muskelsmärta förekommer också ibland vid underfunktion av sköldkörteln (hypothyreos).

Diagnosen kan bli ifrågasatt inom sjukvården

En annan orsak till att personer med fibromyalgi ibland mötts av misstro vid kontakt med vården, är att kronisk smärta ofta ger andra symtom som stress, sömnsvårigheter och trötthet. En person med fibromyalgi har därför ofta många och svårbehandlade symptom, och kan uppfattas som en besvärlig patient. Förhoppningen är att ökad kunskap om fibromyalgi inom vården och bland personal på till exempel Försäkringskassan kommer att leda till att personer med fibromyalgi slipper bli misstrodda. Att inte bli trodd när man berättar om sina symtom är förnedrande och tungt.

Smärtstillande mediciner hjälper inte alla

Vanliga smärtstillande läkemedel kan ha god effekt vid fibromyalgi, men dessvärre är ibland effekten minimal. Vid liten eller obetydlig effekt bör dessa mediciner inte användas. Vilket läkemedel man får beror på hur svår smärtan är. Det vanligaste läkemedlet är paracetamol, som bland annat finns i Alvedon och Panodil.

Vid starkare smärta kan man få ytterligare läkemedel, så kallade tilläggsmediciner. De kan till exempel innehålla kodein, som finns i exempelvis Citodon och Panocod, eller tramadol, som finns i Tramadol, Nobligan och Tiparol. Det finns en viss risk för beroende med tilläggsmedicinerna.

Ibland används så kallade tricykliska antidepressiva läkemedel, som används vid depression och också hjälper mot smärta och sömnbesvär. Exempel är Saroten och Tryptizol, som innehåller amitriptylin.

Ibland används också läkemedel som innehåller pregabalin, och finns i till exempel Lyrica, eller gabapentin, som finns i till exempel Gabapentin eller Neurontin, eller duloxetin, som finns i till exempel Cymbalta och Yentreve. Som vid all läkemedelsbehandling måste efffekten vägas mot eventuella biverkningar.