R.I.P Det var ett år sen idag

Ett år går snabbt. Men det var ändock ett år sedan du tog ditt liv.

Visst var liljekonvaljen din favorit?

Vi levde tillsammans under 2½ år. Du gick framåt. Du var ju på väg. Men så slog depressionen till och du blev inlagd. Där valde du bort livet. Du avslutade det.

Jag blir arg ibland. Varför gjorde du detta? Men jag är oxå en av de som förstår hur hopplöst allt kan vara. Jag har varit där själv ju.

Men en sak har du gett mig. Synd att det måste gå så långt dock.
Jag skulle aldrig kunna ta mitt liv. Jag har sett hur illa det gör med alla som älskar en. Jag har sett din familj, dina vänner... jag har sett mig själv.

Jag kommer aldrig välja vägen du tog.

Men jag saknar dig. Var gång jag åker förbi ditt hem.Var gång jag märker av din familj. Var gång det är farsdag (eftersom det var på farsdag du dog). Var 9e november.

Du finns i mitt hjärta C, och jag saknar dig.

Jag hoppas du har det bättre nu. Förlåt att jag inte besökt din grav...

Du... det var fint på din begravning...


Kommentarer
Postat av: Ylva

RIP. (Vem det nu kan vara.)

2009-11-09 @ 14:36:19
URL: http://ypax.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0